Hemma igen efter ett par fantastiska veckor på västkusten tillsammans med familjen kan man konstatera att ett bättre ställe att skapa fiskeintresse finns knappt. Tiden mellan huggen är kort och fiskarna är relativt starka. Ett kul fiske helt enkelt!
Hundra meter utanför hamnen hittade vi mängder med rödspätta och skrubbskädda på sandbottnarna och ungarna älskade det!
I solskenet kunde vi tydligt se botten 3-4 meter under kölen och ibland även plattfiskarna som låg och tryckte på botten. Ett spännande och visuellt fiske när man är barn.
Med enkla tackel, utsmyckade med pärlor till dotterns stora förtjusning, riggade med räka fångades mängder med plattfisk. Rödspättorna var relativt små men ett par av skrubbskäddorna kom upp i vikter kring 8-900 gram. Och det får ses som fina fiskar – inte minst eftersom gränsen för storfiskregistrering är 1000 gram.
Paternostertacklen knöt jag på 0,40 nylonlina med VMCs Aberdeen-krokar modell 9145 BL i storlek 2. Små krokar är att föredra då plattfiskarna, och potentiella bonusfångster, har relativt små munnar. Agnar man med räka så har man chans på en mängd spännande arter.
Med hjälp av elmotorn släpade vi tacklen i 0,4-0,7 knop när plattfiskarna högg. De karaktäristiska, närmast elektriska stötarna, fortplantar sig snabb till spötopparna när de hugger.
Jag valde att köra med utrustning som jag normalt vertikalfiskar gös med till det här fisket. I mitt fall Shimanos Technium C610XH, med en betesvikt på 28-84 gram, och Curado 71HG. En smula överdimensionerat kan tyckas men spöna var perfekta i längd för barnen. Och vid de tillfällen som det högg på båda krokarna samtidigt behövde de lite extra kraft i spöna.
Som vid allt fiske i saltvatten är det givetvis viktigt att spola av prylarna i färskvatten efteråt.
När vi summerade de två veckorna på kusten i bilen på väg hem konstaterade båda barnen att fisket efter plattfiskarna var bland det roligaste under hela semestern!