Ja vintern kom till Falun i år också. Iallafall på besök.
Termometern visade några minusgrader nästan hela förra veckan så i norra delarna av kommunen fanns is. Inte någon tjock is men så pass att jag vågade mig ut på ett par ismetepass. Så här på första isen söker jag platser som det finns betesfisk på sent på hösten. Ofta är betesfisken kvar när isen lägger och då är gäddorna inte långt borta.
Första passet var det mest stolpe ut. En handfull snipor som nappade på mina mörtar och när jag väl fick chansen på den stora gick linan av i mothugget. Sånt som inte får hända. Men men det var bara att bita ihop och försöka ta revansch nästa pass.
Tyvärr hann skitvädret hit innan nästa pass. Men man får ju som känt är inga gäddor i tv-soffan. Så klockan ringde tidigt imorse. Jag tog mig till sjön och jag var på plats i gryningen.
Jag skulle ljuga om jag sa att det var drömförhållande . Blött på isen och en dimma som gjorde att man inte såg många meter framför sig. Jag började att kolla isen med hjälp av yxan jag hade med mig. Den var inte tjock men fiskbar. Dock ska alltid isdubbarna vara på och känner man sig det minsta osäker så ska man inte vara på sådan is.
Hur som helst så började jag sätta ut mina spön. När jag fått ut 5 spön hör jag hur spöt som jag satte ut som nummer 3 fäller. Jag springer dit med pulka och allt. När jag är några meter från spöt lugnar jag mig och smyger fram för att inte skrämma fisken så den spottar. (Ofta upplever jag att, springer man fram i full fart så är dom ofta borta när man ska sätta mothugget)
Ingen lina lämnar rullen när jag kommer fram. Det står stilla. Men jag ser att linan pekar snett åt ett håll så hoppet finns att det står en gädda där och håller min betesfisk. Jag tar försiktigt tag i linan och känner.
Visst är det nått där! Jag greppat mitt Rapala Squall spö och sätter mothugget.
Den sitter. Det känns som en ok fisk och spöt bugar bra. Kanske en 4-5kilos tänkte jag. Men gäddan känns tyngre och tyngre ju närmare hålet den kommer. Väl framme gör den en första rusning. Den kanske är bättre ändå tänker jag. Nästa gång vid hålet ser jag en grov rygg passera under mig innan den försvinner ner i djupet igen. Men nästa gång den kommer upp lyckas jag ta hjälgreppet på en riktigt fin gädda.
Lägger gäddan på avkrokningsmattan. Mäter den till 110cm. Vågen stannar på 8,7kg. Vilken start på denna dimmiga dag!
Det fortsätter fälla även resten av den korta dagen. En tjock och fin 4-5kilos med cool teckning blev dagens näst största.
Sedan blev det även några snipor.
Jag gillar verkligen att drilla fisk på mina Rapala Squall spön. Alldeles lagom styva och grymt roliga att drilla fisk med.
Tyvärr ser det ut som isarna kommer bli för dåliga för att fiska på kommande vecka. Så få se om det blir ett pass till på öppet vatten. Men snart ligger dom igen och då är jag redo för både fler ismetepass och pimpelfiske!
Var försiktiga på isarna! Säkerheten först!
Skitfiske på er!
