Känslan var minst sagt konstig när betet sakta sjönk ner mot botten och vibrationerna som i lyftet ilade genom hela spöt, målade en sekvens av en flyende betesfisk i tanken. Sekunden senare tar det tvärstopp i spöt, följt av ett par tunga gung med en nervös fight på en otroligt vacker och fet abborre! – Jäklar, den här metoden funkar verkligen!
Världens bästa Abborrfiske?
Bildörren slås upp och motorljudet har precis avtagit. Det blåser på rätt bra idag, kallt är det också. Tempen visar styva 5 grader och vinden suger tag i trädtopparna.
Jag befinner mig på rampen till en av världens kanske hetaste och numera kändaste predatorvatten. Hollands Diep i Nederländerna. ”The Baanan” som rampplatsen kallas har blivit en samlingspunkt för skickliga sportfiskare från hela Europa. Ett otroligt spännande vatten med feta gösar, gigantiska gäddor men framför allt ett otroligt roligt och adrenalinfyllt abborrfiske. Aldrig har chansen vart större att landa en Abborre på över 2 kg som nu. Dom sista veckorna har rapporterna om stora fiskar verkligen haglat in.Och jag känner mig verkligen peppad för en dag på vattnet.
Synen av rader med trailers som redan stod uppradade och båtar som var på väg ut på vattnet fick mig nästan att känna mig stressad. Kommer det finnas platser kvar att fiska på?
Framför mig har jag numera kollegan och en otroligt ödmjuk och skicklig sportfiskare, Niels Peirsman. Niels är bosatt i Belgien men har under många år ägnat långa helger, semestrar och mycket ledig tid kring dom större delta vattnen i Nederländerna. En grym tävlingsfiskare med många fina vinster och placeringar i bla. WPC individuella klassen.
Vi packar färdigt båten och börjar sakta röra oss ut från rampen, bakom krönet så tornar sig dom breda och större vattenmassorna upp. Volkerak, Haringvliet och Hollands Diep är dom tre delta sjöarna med anknytning till både större älvar, Nordsjön och Atlanten.
Här bedrivs oftast Abborrfisket på större flacka områden där vi systematiskt söker efter strukturer, musselbanker, steniga partier och små gräsflak. Naturliga uppehållsplatser för betesfisken som i sin tur drar till sig dom större predatorerna.
Legendariska Rapala Countdown i ny uppgraderad kostym
Countdown Elite från Rapala en uppdaterad version av den legendariska klassikern ”Countdown”. Betet är byggt av premiumbalsa och har ett genomgående wiresystem. Överlag så är den uppdaterade versionen nu ännu stryktåligare samt viktad med små tungstensvikter för att förbättra kastegenskaperna ytterligare. Dom nya färgerna som finns att tillgå är i ärlighetens namn helt fantastiska. Man hittar den nya versionen i fyra nya storlekar. Just idag skulle vi få äran att bekanta oss ännu närmre med just 9,5 centimeters varianten på 10 gram.
Vi har precis stannat till vid den första tilltänkta fiskeplatsen. Niels knappar lite på ekolodsskärmen och zoomar in och ut. Han nickar och pekar mot skärmen. – Här står det fisk. Intill en brantare kant med hårdare struktur, patrullerar ett par mörkare skuggor fram och tillbaka. Det känns lovande.
Nu kanske dom flesta, inklusive mig själv fiska en wobbler likt Countdown Elite på ett traditionellt vis. Långa kast med varierande fart och spinnstopp där man monotont vevar in betet i mellanskiktet. Man kanske lägger till några jerk/twitchande rörelser och leker runt med betet. Men, under dagen idag kommer min syn på att kunna fiska ett hårdbete förändras. Ett smått unikt och riktigt coolt, annorlunda sätt att addera till kunskapsbanken. För vissa kanske det inte är någon nyhet? Men för mig var det helt klart ett nytt tankesätt och det skulle visa sig bli en effektiv sådan.
Niels häktar på en Countdown och låter det första kastet vina genom luften. Ekolodet visar ca 5 meter och betet landar ganska precis i området med fiskarna.
En ny teknik för ett annorlunda Abborrfiske
Niels står iakttagande och spänner blicken på ”slacklinan”, medan han låter sin Countdown Elite 95 sjunka till botten. -Hm, han spänner inte ens upp linan? Många tankar hinner passera genom min hjärna när jag står och iakttar min vän. Jag drar ett kast i samma område och imiterar tekniken. Låter betet sjunka sakta med ett litet slack på linan men ändå så pass att jag försöker avgöra när betet är på botten. Niels gör några korta men relativt aggressiva vev tag. Återigen ett längre spinn-stopp och betet får sjunka ner igen. Innan jag visste ordet av så smäller det till i hans spö. Det bugar fint och fighten är i gång. Vilken Abborre! En praktfisk får glida in i håven och några dramatiska hejarop får segla ut över det relativt gråa, platta dystra vårlandskap som möter våra blickar.
Nu i efterhand så har jag fått tekniken att sitta, Jag ska förklara och motivera hur vi fiskade just denna dag så förstår ni.
Att kunna adaptera och använda ett hårdbete under dagar där fisken inte är aktiv och orkar jaga i mellanskiktet eller stiga på hårdbeten strax under ytan, när dom fortfarande står tryckande mot botten är riktigt coolt. Det gäller att inte göra allt för långa kast, man vill fortfarande ha lite kontroll på linan, så vågor och vind inte påverkar för mycket. Att vi inte spänner upp linan och lämnar ett litet slack, ökar Countdown Elite´s aktion och vaggande belly flash ytterligare när den sjunker. Spänner man upp linan och får direkt kontakt så hämmar vi just den effekten en del. Men det tar ett tag att komma in i rytmen och avgöra när du nått botten.
Countdown Elite 95 sjunker ca 25–30 centimeter per sekund. Vilket ger oss möjligheten att även presentera betet effektivt ner till 6 meter som Niels förklarar det. –En anledning till att jag finner den här metoden så effektiv är att jag tror fisken blivit van vid presentationer av både vanliga Shad-jiggar, kräftimitationer och ned-maskar på djupare vatten. Att presentera en wobbler på djupare vatten och speciellt riktigt nära botten och nästan jigga den som du annars gör med en jigg hör kanske inte till vanligheterna. Jag upplever hårdare och mer bestämda hugg även på den kanske mest slöa avvaktande fisken och dag.
Lyften från botten blir inte lika distinkta i vinkeln och vi kan välja hur vi tar hem betet när det träffat botten. Antingen så väljer vi att snabbt och aggressivt göra några korta vevtag för att ge betet en mer flyende panikartad gång. Eller ett sakta monotont vevande för att presentera wobblern så nära och försiktigt mot botten som möjligt.
–Fisk!
Niels står med bugat spö igen!
–Precis i stoppet på väg ner igen!
Ytterligare en gigantisk abborre synar håvgarnet.
På vattnet skapas trender!
Jag har precis satt mig ner. Niels står fortfarande på kastdäcket och svingar iväg ytterligare några kast. En kopp värmande dryck hälls upp och jag tinar sakta upp ifrån den bitande nordanvinden. Vädret har inte varit på vår sida under dagarna men lyckligtvis har abborrfisket var på topp ändå.
Jag dricker snabbt upp och gör mig redo för ytterligare ett kast. Lägger en snabb blick på lodet och ser en samling fiskar på min vänstra sida. Min Countdown flyger genom luften, lagom långt. Jag ger det lilla slacket och spänner blicken på den lösa bit lina framför mig. Slappnar av och försöker förbereda mig på någon form av registrering genom både linan och klingan. Nu är jag på botten. Jag vevar ikapp och får direkt kontakt med betet. Tre vev tag till och jag känner hur wobblern verkligen skakar sig igenom vattnet. Pausar och låter betet sjunka igen, och mycket riktigt så kommer smällen nästan direkt!
-Fisk! Den här känns fin, riktigt fin!
48 centimeter och 2400 gram. En brutal kompakt Abborre i sin glans. Dagarna har verkligen varit fantastiska. Fångsterna har bland kollegor, vänner och andra sportfiskare vart anmärkningsvärt stora. Det känns som fiskarna i det här vattnet bara blir större och större för varje år.
Självklart har vi fiskat ett flertal olika beten, gamla klassiker till kommande nyheter. Det mesta har gett bra utdelning. Men att ”slow” fiska hårdbeten/wobbler med en jiggliknande teknik längs släta bottnar var någonting som verkligen stack ut för mig. Är det en gammal teknik? Eller är den unga pojken som dedikerat sitt liv åt fiske där framme i fören något på spåren? Jag kollar en längre stund på Niels och han skiner upp, – Ett ganska roligt fiske ändå?
Haha ja så kan man verkligen summera det. Ödmjukt packar jag ihop mina saker och ler belåtet. Det är väl ändå någonstans det här det handlar om? Att umgås och lära sig av varandra? Att ha roligt och skapa minnen! Jag vet då att årets resa är ytterligare ett minne som kommer leva med mig under livet!
// Nellfors
