Ett av mina favoritfisken på vintern har blivit fisket med balanspirk efter abborre. Det är ett enkelt och spännande fiske där jag riktar mig mot de större exemplaren. Fördelen gentemot tex ismetet efter gädda är att det inte behövs så mycket grejer. För abborren krävs det egentligen inte mycket mer än isdubbar, en isborr, rulle, spö, lina och ett bete.
Eftersom balansaren (balanspirken) med fördel fiskas en bra bit över botten använder jag mig också av ett enklare ekolod. Lodet gör det möjligt att inte bara se djup utan också se min balansare och eventuell fisk samt se hur de/den reagerar.
Hitta rätt
Istället för att planlöst borra runt på sjön startar jag oftast i närhet till strukturer. Alltså platser med grund eller djupkanter där jag förväntar mig att abborren skall söka föda. Då de sjöar jag mestadels fiskar i inte är jättedjupa brukar jag börja mitt fiske på 3-6 meters djup och därifrån försöka hitta fisken.
Min taktik är först att fiska på ungefär halva djupet. Med ett par större lockryck brukar man kunna se om det är abborre på plats eller ej. Sen blandar jag riktigt korta ryck med att sänka och höja spötoppen. Ibland smäller abborrarna på direkt medan de ibland tvekar. Testa ibland att lyfta balansaren. Alltså dra den upp och iväg från abborren, den liknar då en flyende fisk. Denna manöver blir så klart lättare att tajma med ett ekolod men bör läggas in i rörelsemönstret nån gång då och då om man fiskar utan.
”Elephants eats peanuts” finns det ett talesätt som säger. Jag är dock av tron på att ett större bete ser smaskigare ut för en stor fisk. Balanspirken (Jigging rap) som jag använder finns i olika storlekar (3, 5, 7, 9cm) och de jag använder mest är 7 och 9 centimeters varianterna. Färgurvalet är stort och det finns nått för alla smaker. I grund och botten fiskar man ju mest med beten man själv tror på.
En annan detalj som också bör nämnas är att jag i detta fiske vill ha en ganska grov lina som ”bromsar” rörelserna på balanspirken samt skyddar lite extra mot skarpa gäddtänder. Linan som sitter på mina rullar är numera Sufix 21 FC i dimensionen 0,40mm som håller bra kontakt och skyddar mot vassa gäddtänder.
Utrustningen jag använder är spö och rulle från amerikanska 13 Fishing. De är riktigt stora på isfisket och från deras stora amerikanska utbud har vi i Europa fått ett antal modeller att välja mellan.
Själv fiskar jag med ett spö som heter Widowmaker 28M. Det är ett superlätt spö i 36T kolfiberklinga med korkhandtag och ALPS ringar. I min mening passar spöt utmärkt till 7 och 9 centimeters modellerna av Jigging rap. Klingan är superkänslig och aktionen gör att när man väl krokar en fisk dämpar den slag och ryck effektivt. Jag upplever att klingan jobbar djupt när den pressas hårt och det ger ett bättre krokgrepp.
Rullen jag använder heter Black Betty Free fall XL. Den är i mitt tycke den perfekta isfiskerullen som med sin stora diameter gör att jag enkelt kan fiska med 0,40 mm flourocarbonlina (Sufix Super 21FC) utan att den krullar sig. Andra egenskaper som jag är nöjd med är utväxlingen på veven som ger 3 varv på spolen för varje varv på veven. Detta ger ett snabbt intag av linan och jag drillar numera min fisk med rullen. Ett annat stort plus är en frikopplingsspak som gör att man enkelt och kontrollerat kan sänka betet. Att den också har en schysst stjärnbroms gör drillandet enklare.
Tillsammans spelar den här kombon i en helt annan division än allt annat jag tidigare testat vid isfisket. Den är känslig och lätt med bra ryggrad. Samtidigt som den dämpar abborrens knyckar bra gör den samtidigt ett bra jobb med de bångstyriga gäddor som envisas med att fastna på mina krokar. Kombon har inte bara visat sig vara vass vid balansarfisket utan även när jag pimplat röding med klassiska blänken. Jag är riktigt nöjd och har du inte kollat på dessa spön och rullar tidigare kan jag varmt rekommendera dig att göra det.
Kör hårt!
