Några dagar före jul fick jag äntligen tid till att göra mitt första fiskepass. Som vanligt när man längtat så var inte vädret på topp. Dimma och dis var det som mötte mig när gjorde entre på sjön. Men vad gör man inte för ett försök.
Väl framme vid djupkanten där jag tänkte koncentrera mitt fiske gjorde jag ett tiotal hål. Från 6 meterdjup in till dryga 3.
Det började väldigt stilla. Inte en fisk syntes på ekolodsskärmen och trots att jag stannade kvar rätt länge i de första hålen så dök det inte upp några fiskar.
Jag följde min rad av hål och när jag var inne på 4 meter började det dyka upp abborre längs botten. De var föga intresserade av min balansare och trots många försök så lämnade de inte bottnen.
Mitt i misären med inaktiva abborrar så började det dessutom att regna/snöa. Hoppet var nästan ute då det plötsligt började bli aktivitet när balansaren släpptes ned. Abborrarna som högg var inte stora men de var i alla fall på g. Å mitt där i snöfallet hittade jag en större fisk som steg två gånger innan jag lyckades att ”darra” den till hugg. Slurp, sa det där nere på 3,5 meters djup och efter en kortare fight kunde jag lyfta upp en jättefin abborre på 1375 gram. Hela issäsongen räddad och så himla oväntat i snöyra och lågtryck.
