Ja då var man hemma i vintern igen. Efter en vecka i solen med 20 grader, palmer, bad och sol så var det åter dags att beträda isen.
Den där isen hade inte minskat under min semesterresa kan jag tillägga. Isarna här i Falun är tjocka så det blir isfiske några veckor till som det ser ut.
Denna dag bjöd även på ett ihållande snöfall så vårkänslorna var långt borta. Men är man inte på sjön så får man inga fiskar, det är sedan gammalt.
Siktet denna fiskedag var inställt på stora pimpelabborrar. Området jag och min vän Mats valde var en flackare djupkant samt platån denna angränsar till. Djupen vi planerade att fiska var från 4 till 8meter.
Väl framme på sjön försökte vi lokalisera vart abborren höll till. Jag kan lova att jag var grymt tacksam över min nya 200mm StrikeMaster 24V isborr. Med ca 60cm is effektiviserar denna borr mitt fiske något oerhört i förhållande till att handborra med en 200mm handjagare. Du spar på kroppen, du hinner fiska av ett större område och du kommer hem utan att vara totalt tömd på energi.
Efter att vi fiskat några hål förstår vi att det inte kommer att bli en lätt dag. Vi hittar stora abborrar men dom är RIKTIGT svårflirtade. Dom simmar in under våra beten, synar dom och sedan försvinner de. Vi testar olika storlekar på balansare och vi testar jiggar men samma sak varje gång.
Tiden går och morgon blir förmiddag. Vi har nu fiskat av kanten och platån utan att hitta aktiv, hungrig fisk. Nu är frågan om vi ska byta område eller återvända till det område där vi sett mest fisk under morgonen.
Beslutet föll på det sistnämnda. Vi återvänder till djupkanten och ganska omgående har Mats fina fiskar inne som synar hans jigg. Jag väljer att sätta mig i närheten av honom. Redan när jag sänker ner min 8cm Spike Tail Bleak ser jag en fin abborre stiga tvärt mot betet.
Jag höjer sakta och abborren följer, följer och…..följer, men hugget uteblir. Istället ser jag på min ekolodsskärm att abborren simma nedåt igen.
-nu var det nära!
Säger jag till Mats. Jag hinner knappt säga det innan abborren åter stiger och jag börjar åter ”höja-lyfta” mitt bete. Jag hinner lyfta betet ca 1meter innan jag känner ett stenhårt hugg.
-NU! NU!
Eftersom abborren högg Max 2 meter under iskanten går drillningen ganska fort. Upp ur mitt 200hål kommer en fantastiskt tjock och fin abborre. En riktig praktfisk!
Jag lägger snabbt abborren en baljan med vatten och slänger snabbt i mitt bete igen. Det dröjer inte länge innan ännu ett hugg kommer. Denna gång en liten abborre. Sen var huggperioden över och det var dags att mäta och väga abborren.
Abborren mäter 43cm och trycker ner vågen till 1340gram. En fantastisk insjöabborre från Dalarnas djupa skogar.
Efter några bilder är det dags för denna fantastiska varelse att få friheten åter.
Trots att vi gav fisket ett par timmar till blev detta dagens enda stora abborre. Mats hade ett stenhårt hugg som satt på kroken ett par sekunder, men tyvärr släppte den. Men sånt är livet som pimpelfiskare när man fiskar efter dom stora. Du får inte så många chanser men belöningen kan bli riktigt bra.
Denna dag var det den lilla varianten av Spike Tail Bleak som är 8cm som gav resultat.
Detta bete är en gummijigg med en smal ”svans”. Jag använder ett ca5grams jigg/ned huvud när jag pimplar med detta bete. Eftersom ”svansen” på betet är så tunn behövs inga stora rörelser för att locka fisken. Några större lockryck och när jag ser fisk på ekolodsskärmen håller jag relativt stilla för att sedan lyfta betet försiktigt när jag ser att abborren stiger mot betet.
Ingen regel utan undantag, men oftast funkar detta bäst för mig.
Pimpel med Spike Tail Bleak har funkat bäst på lite grundare vatten. Jag upplever att jag har bättre kontroll på ett lättare bete när jag fiskar grundare än 5-6meter. På djupare än 6meter har balansare funkat bäst. Allra bäst har Rapala Jigging Shadow Rap fiskat då.
Ha nu en fantastisk helg på isen, i båten, hemma eller om du är på sportfiskemässan!
Skitfiske!
