Blänkefiske
En annan metod jag testade förra året var pilkfiske, både vertikalt och med kast. Det var en sann rödingfantast som heter Fredrik Larsson som introducerade den gamla hederliga metoden för mig en dag uppe i norra Vättern. Själv hade jag ett fiaskoartat resultat att skryta med när jag gled fram till Fredrik och kollade läget. Till min oerhörda förvåning hade han haft superfiske hela dagen med sina rödingblänken! Och detta hade skett typ 100 meter ifrån där jag nollade med jiggarna! Det han använde var så kallade Vänerblänken, en modell från Normark, som tyvärr inte finns i handeln längre. Man ska inte underskatta dom gamla metoderna fick jag lära mig med tydlighet. Jag såg när Fredrik fiskade att han utvecklad sin egen teknik med snabba kontinuerliga ryck utmed botten. Ofint nog tog den gode Fredrik ytterligare ett par fiskar när jag tittade på. Jag testade givetvis med jiggen igen på hans guldställe, men rödingen visade inget som helst intresse. Det var lika bra att packa ihop och åka hem med svansen mellan benen. Men givetvis letades det runt i skrymslen och byrålådor när jag kom hem efter egna blänken. Fyra originalblänken blev resultatet glädjande nog. Redan dagen efter var jag ute med min gode vän och ständige vapendragare inom fisket Björn Strömberg och testade tekniken. Vi fick väl inte igång bottendunkadet direkt, även fast vi fick några fiskar. Det var när vi började veva blänkena mot ytan som det hände grejer. Rödingarna blev som tokiga och anföll med full kraft. Huggen man får när man vevar jigg är rent av mesiga om man jämför med det här. Vi försökte ju givetvis hålla metoden inom en viss grupp av kompisar, men det gick sådär kan man säga. Mailkorgen var full bara inom några dagar med frågor om vad vi använt för blänken. Idag är det ingen hemlighet längre och man ser blänken på många spön. Metoden är riktigt effektiv och den utförs på exakt samma sätt som med jigg. Självklart funkar många olika sorters blänken/drag till detta fiske. Själv har jag testat några prover från Normark under denna säsong som heter Gomoku. Ett suveränt bete som jag redan fått många stora fiskar på och som kommer ut i handeln till nästa år. Jag är helt säker på att blänkemetoden även genererar mer lax och öring. Redan på ett par pass i år har jag fångat båda arterna. Nä nu överdrev jag lite, laxen på cirka 5 kilo hoppade ju ur håven igen på grund av klumpig håvning. Så var det ja! Perkele!
Pilkfiske
Eftersom jag tävlingsfiskat i havet så mycket med pilk efter torsk fick jag en ide om att jag kunde utnyttja den erfarenheten även till detta fiske. På den tiden var det underhanskast med pilk som gällde för att komma iväg en bit från båten, detta för att sen fiska in pilken tätt ovanför botten. Kunde man få till denna teknik med rätt vikt till strömförhållanden och samtidigt hade lite snits på utkasten var det en fångstrik metod. Detta borde väl gå även till bottenstrykande röding var tanken. Jag testade mig fram med lite olika pilkar och fick faktiskt rätt gott om fisk redan från början. Det var riktigt roligt, även fast man missade poängen med att se rödingen på lodet. En plusfaktor var att det även lockades med mycket fisk in till båten som man i sin tur kunde fiska på vertikalt. Jag använde pilkar mellan 25-40 gram. Bland annat fick jag flera fina fiskar på 32 grams Möresilda, en pilk/drag som annars används med fördel till andra laxartade fiskar. För att lyckas med den här tekniken behöver pilken var så pass anpassad i vikt gentemot ström och eventuell avdrift att den ”dansar” fram utmed botten. För tunga grejer funkar dåligt. Testa och ge inte upp om det inte hugger direkt. Det är skitkul att känna när det stramar till i linan när man fiskar betet lång ut från båten.
Utrustning
Först och främst behöver man ett ekolod med funktionen realtidsfönster/skvallerfönster med bred konvinkel. Detta för att lättare hitta fisken samtidigt som konvinkeln gör att träffen på betet blir bättre i skvallerfönstret. Har man inte koll där är loppet kört redan från start. Ekolodet behöver också ha en hög uppdateringshastighet, alltså ingen efterfördröjning i skvallerfönstret när man rör betet. Detta för att man skall kunna reagera på rödingens minsta tendens att gå till angrepp. Är man för seg i reaktionen går ofta tillfället till spillo och fisken tappar intresset. När man väl hittat rödingen är det sjukt smidigt att ha en frontmonterad elmotor med ankringsfunktion. Detta är inget måste för ett bra fiske, men det underlättar enormt. När det gäller spön och rullar rekommenderar jag multirulle och spinnspön upp till 7 fot som klarar en kastvikt på cirka 40 gram. Lättare klassning på spöna är visserligen roligt att fiska med, men det underlättar inte returneringen att drilla fisken för länge. Använd därför lite styvare spön och gärna en flätlina som tål lite press med en tjocklek runt 0,12-0,15 mm. Angående beten/jiggar så fungerar de flesta typer mellan 8-12 cm med paddelsvans. Det helt avgörande är fisketekniken och inte färg eller form på jiggen. Det är först när fisketekniken sitter man kan börja laborera. Använd fluocarbontafs runt en meter runt 0,40-0,45 mm och skarva den direkt i flätlinan. Funkar givetvis även med ett lekande i huvudlinan som man knyter taften på, men jag gillar inte att se den där extra ”klumpen” i skvallerfönstret så jag skarvar. Enkroks-regel gäller i Vättern så det medför att man inte kan gillra en stingertafs på en jiggskalle med tillhörande krok. Är det sådana jiggskallar man har till förfogande finns inget alternativ. Knip av kroken och sätt en stingertafs med en trekrok så långt bak på jiggen det bara går. Sätt den på undersidan av jiggsvansen. Var försiktig med fisken när den skall returneras, kroka gärna av den i ytan, då tar den minst skada. Oftast sitter dom ytligt krokade och är lätta att kroka av. Av alla rödingar som fångades i min båt förra året var det bara två som inte gick att returnera. Nä nu får det vara nog med skriverierna, rödingen är till dags dato igång för fullt och semestern har börjat. Mot båten och sen gasen i bott mot rödingarna…
Ps: Här kommer ett tips på ett bra röding-set från Shimano.
Ett spö som jag testat och fattat tycke för är Shimano Yasei Red AX Player 6,6 fot. Här får man mycket spö för pengarna, det kostar under 1000 kr i handeln. Spöet klarar lätt vikter upp till 40-50 gram och är riktigt skönt att drilla fisk med. Till spöet har jag testat två rullar än så länge och det är svårt att favorisera någon. Jag har provat både en Shimano Calcutta 201 samt en Shimano Curado. Båda är helt underbara att fiska med, har riktigt bra bromsar och släpper lina fort från rullen. Det sistnämnda är viktigt när man vertikalar röding. Suffix Nanobraid 0,12 sitter på rullarna. Suverän lina….
Skitfiske!
Med vänlig hälsning Björn ”Carlo”Karlsson
